evelina hedlund's

Regnet det bara öser ner!!!

Tråkigt väder jamen nanting. Men vad gör det när man kan mysa hemma med en kopp té framför datorn? Absolut ingenting! Imorgon och torsdag får det gärna vara fint väder eftersom jag är ledig, men det återstår ju att se om mina önskningar slår in.

Måste även tillägga att det känns hur skönt som helst att få rutiner i vardagen. Stiger upp tidigt och lägger mig i någorlunda bra tid och framförallt så känner jag mig grymt utvilad hela dagarna. Det har jag inte varit på länge, kroppen har aldrig haft någon ork förut även om jag inte gjort något speciellt. Men såklart äter man ju bättre när man börjar jobba och framförallt har man ju något att se fram emot. Jag trivs som fisken i vattnet!

Det har varit grymt skönt med en lugn helg. Vi har inte gjort mycket, bara kollat på film och myst. Det passade ypperligt när det är så himla dåligt väder. Idag ser inte vädret så lovande ut det heller. Men jag tänkte att det skulle passa bra och börja städa här hemma. Rensa lite skräp och göra fint, då slipper jag det i veckan när det börjar vankas jobbtimmar ;-)

Är ju så mycket roligare att dammsuga nu eftersom jag gav Michael en Ergorapido (handdammsugare) i present. Två i en dessutom så man kommer åt överallt. Det tyckte jag var riktigt smart, då kanske han får se mig dammsuga någon gång också eftersom jag hellre dör än dammsugar med den andra vi har. Den är helt värdelös!

Börjar bli så otroligt less på att bli kallad ''den blåsta generationen'' hit och dit i dags & kvällstidningar. Äldre människor klankar ner på oss ungdomar hela tiden. Vi gör aldrig något som är bra, vi är lata och tillbringar den mesta tiden vid datorn. Okej, vi vet att det finns dessa ungdomar som bara gör endast det. Men snälla, dra inte alla över samma kant.

Detta kom till när Blondinbella uppmärksammade en artikel i aftonbladet skriven av Ann Charlotte Ahlstadt där hon skrev att vi unga skulle vara en blåst generation. Blondinbella skriver sedan en artikel med svar på tal, hur hon tycker att det ser ut och hur det verkligen är. Svar på detta får hon bland annat av Unni Drougge.


För det första tycker jag verkligen inte att Blondinbella skriver en modeblogg. Långt ifrån. Hon skriver om sina dagar, kommer med tips som du kan använda dig av för att nå dina mål och marknadsför samtidigt sina egna bolag, tidningar böcker etc. Inget fel med det? En ganska neutral blogg om man jämnför med Kissie, hon har ju verkligen förstört för många tjejer med sitt jävla anorexia ideal. 

Sedan ska vi komma ihåg att märket Blondinbella idag är inte vad det var när hon startade sin blogg. Hon startade bloggen som en blåst fjortis som gjorde bort sig en hel del (det håller jag med om) men hon fick läsare på det sättet. Ungefär samma sak som att leta kunder och få dom att stanna. Hon ändrade sin image och började arbeta på riktigt, kämpa för det hon verkligen ville.

Att blondinbella också fått allt serverat på ett silverfat det tror jag inte längre på. Däremot har hon som jag förstår det en framgångsrik pappa. Han har säkert kunna ge henne en del erfarenheter och tips. Alltså värdefull information till att kunna driva ett företag. Jag tror säkert han hjälper henne, men jag tror inte han fixar henne en tidning, en bok, flera bolag etc. Detta jobbar hon ju för sin egen del, inte är det väl hennes pappa som skriver böckerna tror ni? Nej absolut inte. Han har hjälpt henne, men inte till framgång. Han har gjort precis som en pappa ska göra, finnas vid hennes sida. Hon har arbetat och förtjänar väldigt mycket beröm. Rubriken ''Ni måste sluta credda min pappa för min framgång'' är så jäkla passande på Blondinbellas senaste svar på tal.

Vilken skillnad det är att stiga upp på morgonen. Jag har något att se fram emot. Allting går min väg. Ibland undrar man hur man egentligen lyckas att ta steget uppåt. Länge, länge har jag legat på botten. Mått väldigt dåligt inombords vilket har flera orsaker men den största har varit att sakna ett arbete. Det är hemskt att gå hemma så länge när man är frisk och arbetsför, mycket kunskap och arbetskraft har verkligen gått till spillo. Ens självförtroende kan verkligen sjunka rejält av att inte känna sig behövd och inte få sig ett arbete...

Nu har jag som tur var inte varit arbetslös i hela två år sedan jag tog studenten, däremot har jag bara haft en extra tjänst vilket innebär att det inte blivit många arbetstimmar förutom på sommaren eller julen. Månaderna där emellan har jag bara gått hemma och stampat. Visst har jag också deltagit i arbetsmarknadspolitiska program, gått både på Lernia & Miroi och sökt jobb hemifrån, men det är förens nu det nappat. Och idag förstår jag vikten av att ha kontakter. Det kommer man väldigt långt med.



Hipps vipps har jag allt det där jag så länge drömt om i dessa månader. Min lägenhet är uppsagd. Michaels lägenhet är uppsagd och vi flyttar till våran nya GEMENSAMMA lägenhet 1a september! Jag har en underbar pojkvän som jag älskar så otroligt, en familj som alltid finns till för mig (mamma grät till och med för min skull igår för att hon var så lycklig!) och underbara vänner och nya kommer det absolut att bli! ♥

Dagen har gått fantastiskt bra. Inskolningen är påbörjad. Lite jobbigt är det ju allt när man är osäker men jag har tack och lov fått en skylt där det står ''Ny på jobbet'' så alla ser varför jag kanske är just lite osäker! Allt detta har jag Malin att tacka för, jag är så himlans tacksam så det finns inte!!! Äntligen behöver jag inte ha en klump i magen för att man bara är hemma och häckar. Äääntligen!

Om ni bara visste hur mycket jag fyndat idag! Eller ja mycket vet jag väl inte men iaf två byxor och två bastoppar. Allt för 196 riksdaler. Så jag är ganska lycklig för tillfället. Det bästa av allt var ett par jeansleggings som kostat 299:- som jag fick för 49.90:- det kan man ju kalla riktigt billigt!

Har även besökt soc och min jobbcoach. Det går väl framåt i livet, kanske lite bakåt ibland också. Nu hoppas jag däremot bara på att komma in på utbildningen som jag sökt, det skulle liksom vara jättebra och jag får tillbaks mitt fina flyt igen.

Nu är det snart dags för sängen. Har fått riktigt mycket gjort under dagen. Bakat, städat i köket, gjort middag, städat åt mormor etc. Har även planerat helgen, ska ju nämligen ut på äventyr med Michael men han vet ingenting ännu. Det är så himla svårt att vara tyst också... Men jag ska nog kunna hålla mig hoppas jag, är ju bara så himla många dagar kvar... Kommer iaf bli en trevlig vecka!

Måndag - Baka till kalaset

Tisdag - Möte på Lernia, anställningsintervjuv träning + hem och baka ännu mer

Onsdag - Kalas för Michael 27 år, släkt och vänner tittar förbi

Torsdag - Klassträff med tjejerna från Hp3b (längtar! ska bli så himla trevligt) + pappa kommer hem

Fredag - Möte på Lernia, handla nödvändigheter till lördag och de bästa av allt - träffa och umgås med pappa!!!!

Lördag - Bär det av på äventyr mot okänd ort

Söndag - Förhoppningsvis helt slut och har kommit hem ! Plus att man ska vara kattvakt en hel vecka åt Mimmi !

För en stund sedan klickade jag hem Michaels present, han fyller ju nämligen 27 år på onsdag. Hoppas bara att den nu hinner komma, annars får jag pyssla och hitta på något tills att den kommer på posten! Tror jag kommit på världens grej iaf, det är någonting vi båda kan ha nytta av. Dessutom så älskar ju han det här så jag tror det kommer bli klockrent! ;-) Framförallt så låter den ingenting, bra för mig som alltid blir irriterad av en sådan här maskin :-P

Den här helgen har varit lugn och skön. Det behövdes verkligen för de senaste helgerna har det alltid varit något.. Vi har myst och sett både hockey och eurovision och avslutar även den här kvällen med hockey! Vi hoppas såklart på Sverige, blir nog en spännande match!

Snart en ny vecka, längtar mest till torsdag. Då är det både klassträff och så kommer pappa hem. Det kommer bli så roligt, har inte träffat alla klasskompisar på sjukt länge. Och inte pappa heller för den delen ♥

Jag måste bara få berätta hur fruktansvärt tacksam jag är över mitt liv. Framförallt har jag världens bästa familj som finns vid min sida. Mamma, pappa, Kristofer, syskonen, syskonbarnen, samuel, mostrar, kusiner & morbröder. Det är ju dom jag lever för. Jag kan inte tänka mig ett liv utan dom inte ens en dag.

Mina vänner och min familj, finns alltid vid min sida och jag kan inte tänka mig den dagen jag måste ta farväl av någon av dom. Det känns fruktansvärt att det kan hända när som helst. Det händer hela tiden. Människor dör. De sista åren har människor bara trillat ner och finns inte mer. För mig är det oförståeligt, jag förstår inte hur folk bara kan dö. Jag förstår mig inte på döden helt enkelt. Vadå död? Vadå inte finnas mer? 

Jag önskar och hoppas att människor väljer rätt väg och inte utsätter sig själv för döden. För det måste ju vara det värsta. Att dö i förtid, innan man ens hunnit uppleva det underbara som finns i livet. Åååh så mycket tankar just nu! Kort och gott så önskar jag att döden inte fanns. Att ingen fick uppleva den smärtan av att deras älskade syster/kusin/dotter etc dör. Det önskar jag ingen. Inte ens min värsta fiende förtjänar döden. 

Senaste gången jag var i kontakt med döden var när jag fick ringa till Michael och berätta att en av hans kompisar hade dött. Den personen var också någon som han såg upp till väldigt mycket och verkligen älskade. Jag har nog aldrig haft så ont i hela mitt liv som när jag fick lämna de där beskedet. Och det tar naturligtvis länge att förstå att han/hon är borta. Vi väntade ju bara att han skulle komma genom dörren och säga Tjeeenare!

ÄNTLIGEN! Nu har vi varit och tittat och tackat JA på en lägenhet! Nu är det bara hålla tummarna att man får den också, för det är ju inte säkert, såå peppar peppar.. Det är på samma område som där vi bor just nu så drömmen om att bo i stan får vara över nu. Det är rätt centralt här, man ska ju inte klaga och lägenheten vi tittat på idag var fin och fräsch. Och det är förhoppningsvis sista lägenheten man har innan man kan köpa hus. För när vi båda har inkomster och pluggat klart, då är det lika bra att flytta i hus, blir plus minus noll, lika dyrt som att bo i lägenhet typ. Bortsett från att man måste ta lån, fast månadskostnaderna blir ju inte mycket högre om man hittar rätt vsg!

Jag är så irriterad ikväll att det finns inte ord. Allting är emot mig känns det som. En hel panna med pasta i slasken och en halvliter mjölk på heeela bordet. Det är bara en del av vad som går emot mig just nu. Orkar inte. Tror jag lägger mig under täcket och sover istället! Hoppas på en bättre dag imorgon !

Jag trodde verkligen att sommaren skulle komma på riktigt igår, men icket. Mulet som tusan är det ute. Kanske det är varmt ändå, det har jag ingen aning om. Ska alldeles strax göra mig i ordning för dagen och börja bege mig mot Munksund och hälsa på kusin Alexandra ;-)