FUCKING FRIDAY!
För det första så var det din såkallade pojkvän som sa/erbjöd sig och tyckte det var bäst att HAN skulle hämta dig. Det jag frågade han var om vilket skick du ungefär var i och om han trodde du skulle flippa om jag gick fram och pratade med dig men det trodde han inte, så han gick iväg och skulle hämta dig iaf och det första du gör är att stå å skrika, för jag hörde en hel del. Jag väntade och gick sen för det går inte att diskutera med en arg människa, jag anser inte att det är någon ide om inte personen är lugn och kan ta en normal diskution. Sen ringde DU mig och var jävligt otrevlig i telefonen och det hade du inte behövt vara, för jag tål inte att nån börjar jiddra direkt i en jävla telefon och jag vägrar ta en massa skit bara sådär. och ne jag vet inte vad jag ska be om ursäkt över... din födelsedagsfest har jag redan pratat om.. och jag sa till dig och adde och flera st att jag var sjuk, mådde skit, VILKET jag gjorde.. men jag försökte ändå fixa skjuts för att ta mig dit. Ringde bland annat till min pappa, min moster, min mormor, min kusin osv och tror du mig inte kan du ju ringa och fråga dom.. men inte många som är körklara då det är halloween! nått annat kan jag inte tänka mig att det är, för vi pratade dagen efter din fest, då var allt okej, och sen några dagar senare så dampar du på min fb för att jag inte svarade i telefon för jag hade nämligen somnat. Så vart är problemet? Så sluta kalla mig feg och grejer för det handlar inte om det, och jag drar inte in folk i detta utan jag ställde en enkel fråga till micke( som även varit en bekant till mig långt innan ni träffades) thats it och varför jag inte ringt dig är för att 1. jag har inte kvar ditt nr, tog jag bort för längesen, 2. det går inte att diskutera med dig för det enda du gör är att skrika och va otrevlig och det gör bara mig förbannad och då skulle vi ändå inte komma någon vart. Det enda jag skulle säga till dig var att vi behöver varken va vänner elr ovänner.. vi kan bara ignorera varadra då vi ses, eftersom piteå är litet och jag och micke har gemensamma vänner och då är det lätt att man möts och då ska ni inte behöva dra där ifrån och det ska barka bara för att jag dyker upp. Man måste ändå kunna va på samma ställe utan att störa varandra. Jag är inte alls arg elr nånting, detta har jag inprincip lagt bakom mig, det enda jag inte gillar är din attityd mot mig och att du anklagar mig för nått jag inte vet vad jag gjort och du kan inte ens berätta det, vilket gör att jag börjar tro att jag inte gjort nånting alls, att du bara ska ha nått att jiddra om.
jag har väldigt mycket annat för mig i mitt liv än attJhålla på att ''jiddra'' Det enda jag har sagt hela tiden är att jag vill ha en ursäkt, men det är förmodligen för mycket begärt. Allting handlar framförallt inte om min födelsedagsfest, verkligen inte! Det har jag också berättat för dig tidigare när ni dök upp hos Frida & Robbin men det har du kanske inte något minne av. Jag må låta otrevlig vilket jag troligtvis är, jag är väldigt förbannad fortfarande, även när du dyker upp på de mest otroliga ställen. Men de må vara ödet. iJag borde kanske inte brusat upp som jag gjorde, men det där bröt mot mina principer.När Michael kommer och börja predika om att jag ska gå dit så slog det fel, för han vet ingenting om det som hänt & varit totalt ointresserad. Alltså var det han jag blev väldigt förbannad på, jag brann av.. Michael ska inte sköta mina problem precis som jag inte sköter hans. Jag var långt ifrån full, hade druckit två öl så du hade gott och väl kunnat komma fram till mig och sagt Hej! Jag hade ju pratat med Jenny hela kvällen så vad vore annorlunda med dig (ja hon gick inte kanske inte via min pojkvän)? Sedan att du & Michael har känt varandra längre än vad jag och han har det är en annan sak, eran relation har jag inget med att göra och klagar inte på den heller. Vill bara varken att Michael eller någon annan ska vara ''indragen'' i något som dom inte har någon inblick i eller överhuvudtaget vet bakgrunden av. Sedan har du kanske inte kvar mitt nummer men som vi vet så har Jenny det och jag finnns även på Hitta.se så det är nemas problemas att få tag i det. Om du bara hade velat hade du kontaktat mig och löst det här så kallade jiddret som du kallar det via telefon. För det var i November allt blev totalt fel om jag får kalla det så, men jag står för allt jag sa den dagen än idag. För någon om du borde veta vid det här laget vad jag tänder till på och varför. En enda ursäkt är det enda jag begär, så enkelt är det. Ber om ursäkt för att jag skrev detta på bloggen men det verkar vara de enda stället att ta kontakt med dig på ett mer ''lugnt'' sätt. Kanske förresten ska dra upp några punkter på varför jag vill ha en sk ursäkt: 1. Min pappa tog ett kraftigt återfall, jag ringde dig direkt efter det om du minns? Men jag kan inte komma ihåg en enda gång när du ringt och sagt ''Evelina, hur är det med dig? Är allt bra, behöver du prata?'' Det förväntar jag mig av min bästa kompis iaf. En sak som jag också är besviken på var en fest förra pdol där du sa''Kan du inte bara släppa det där, sluta leva i det som hänt'' Men det kan jag ju inte för jag har saknat honom 17 år av mitt liv vilket är rätt mycket. Och det gör jag än idag. Det ör inget som jag bara kan släppa ur mina tankar, de finns bara där. 2. Du har själv en familjemedlem som du sagt varit sjuk och jag har frågat om du vill prata men så fort det kommer på tal stöter du bort mig som om jag vore gjord av luft. Det enda jag ville var att finnas till för dig men du stötte bara bort mig, mer och mer. Vi hördes inte nästan på hela förra sommaren eftersom hmm varför vet jag inte. Vet däremot att jag försökte ringa men att jag inte fick någon större respons. Den sista besvikelsen kom inte på min födelsedag utan när jag blev inlagd på sjukhus och sjuk i några veckors tid. Du ringde knappt, kom aldrig förbi. En dag steg Michael & Adde in genom sjukhusdörren och fyfan vad jag önskar att det var du istället inte ditt ex... Födelsedagsfesten var nog bara en av dom gångerna jag började tänka till att nä nu får det fan vara nog. Jag kan fortsätta men då blir det för personligt för att tas över internet.
Dyker upp på det mest otroliga ställerna? med tanke på att jag kände inprincip alla på norrstrand i fredags så var det ju en stor risk att jag skulle komma, annars vet jag inte nån annanstans där vi har träffats.Ne jag hade inte druckit mycket alls jag heller.. när jag och carro kom till norrstrand så hade jag bara druckit en 3,5:a så full var jag inte.. men jag hade ingen lust att börja bråka alls för jag tycker det förstör så jävla mycket och eftersom du drog direkt då jag kom ungefär så hade jag ingen vidare chans att säga nånting heller och okey du var nog trevlig mot jenny.. men både du och jag vet är att hade jag kommit fram hade du inte varit trevlig mot mig i varje fall och jag tycker det känns fel att du säger att jag gick genom din pojkvän, var inte alls den tanken jag hade överhuvudtaget och det skrev jag tidigare. Ne nog vet jag att jag kunde få tag i ditt nr om jag velat, men som jag skrev tidigare så tror jag inte det hade funkat i varje fall, går inte att diskutera med någon som brusar upp och är otrevlig.. då kommer man ingenstans för då blir jag likadan själv. Så därför har jag valt att inte göra det. Och det där om att jag inte frågat om hur du mår.. jag är sån.. elr jag var sån.. jag har alltid haft svårt att prata om vissa saker, både att öppna mig och ta kontakt med andra människors känslor, det borde du ju veta ..men det är något jag jobbar på, därför jag nämligen börjat gå hos en psykolog för att bättra mig, både för mig själv och andra. Och så var jag mot adde också och en del andra, och det har aldrig varit min mening att såra folk för att dom inte tror att jag bryr mig, vilket jag gör, jag tänker på det, men har haft svårt att fråga om det, kanske inte är någon vidare bra anledning men det är så det har varit. Och ja, jag bad dig försöka släppa det där med din pappa för att jag visste att du mådde dåligt och ville att du skulle försöka tänka på nått annat.. kanske var fel att säga det så då, men var inte meningen att du skulle ta illa upp, ville bara att du skulle må bra och inte behöva tänka och grubbla så mkt för sånt tar mkt energi också. Och ja, jag har stött bort dig, och många andra i min omgivning för att jag stänger in mig själv och vill inte öppna mig.. elr vill men inte klarat av det särskilt bra men har blivit betydligt bättre nu med lite hjälp. Och självklart ville jag komma och hälsa på dig på sjukhuset, det sa jag till adde när jag fick reda på att dom skulle dit, sa att jag ville följa men jag vet att det var något jag var tvungen göra så kunde inte följa med dom och just nu vet jag inte riktigt va det var, men tydligen måste det ha vart nått spec. För jag kommer ihåg att jag bad han att hälsa så mkt åt dig från mig iaf och sen direkt jag fick veta det så frågade jag min mormor om hon kunde skjutsa mig för jag hade inga pengar men hon hade tyvärr ingen vidare lust att skjutsa mig till sunderbyn. Men ja, nu vet jag ju iaf vad du vill jag ska be om ursäkt för, så absolut klart jag kan be om ursäkt för det där. Inte min mening. sry!
Då får jag tacka för ursäkten! Och så du vet kan du komma fram till mig utan att jag ställer till en scen för jag tycker ingenting av detta varit roligt och om du inte tror mig kan du fråga både micke & adde!
