evelina hedlund's

WHISHES

Om 19 dagar fyller jag år. Det är med blandade känslor. Känns liksom att man blir gode gammal nu. Ingen återvändo. Tänk att tiden kan gå så fort, från liten bebis till vuxen. Eller vuxen och vuxen, det blir man nog aldrig. Jag kommer ju alltid vara mammas lilla flicka och aldrig växa upp på den biten. Ibland önskar jag verkligen att man kunde vara liten igen, där mamma bestämde allt och så var det inget mer med det. Nu måste jag själv ta ansvar för mitt liv. Ni ska jag plötsligt vara vuxen, söka jobb & gå på arbetsförmedlingen. Visst, jag har längtat i alla år efter att bli vuxen och kunna bestämma över mig själv, göra vad jag själv vill osv. Men till vilken nytta? Varför vill man bli vuxen? För allt det jag sett fram emot är verkligen inte roligt. Nog var det roligare att vara liten och leka med sina kompisar, gå till skolan och vara duktig och sen hem till mamma som bestämde vad man skulle/fick göra. SÅ himla skönt och enkelt. SÅ jobbigt och trist att bli vuxen och gammal. Betala räkningar, handla mat, gå på arbetsförmedlingen, jobba, laga mat, diska, städa, tvätta... Är det att vara vuxen? FYFAN SÅ TRÅKIGT!

I alla fall, det här önskar jag mig,

Ja pengar, konstigt va? Men det behövs det kan jag lova.
Fattig arbetslös 20 åring need money.

En ONEPIECE, jag som älskar mysbyxor , det här är min grej!
Som jag också kan mysa i när jag sitter framför datorn och söker jobb.

Grattis :) ha inte riktigt förtsåt den där med pijamas saken. Försår inte riktigt vf man vill se ut som en vuxen bebis