evelina hedlund's

Som många säkert redan vet är jag inte speciellt troende, jag tror inte på Gud. Jag har växt upp på ett ställe där kristen tro är väldigt stark. Och jag har sett vad den kan göra med folk. Jag tycker det är upp till var och en vad man tror på men man behöver inte flagga med det. Framförallt behöver man ju inte tappa omdömet bara för att man säger sig vara kristen. Där jag växte upp hade det för vissa stigit dom åt huvudet. Så därifrån har jag min negativa syn på att vara troende. Som jag ser det har alla ett lika värde, alla människor som vandrar på detta runda klot. Så tänker inte vissa utan man är bara accepterad om man tycker likadant.

Men tro det eller ej, jag har en tro. En tro på att det finns någon eller något som man kan vända sig till när man har det svårt. Jag kallar det för en högre makt, du kanske kallar det för gud. Det är ingen specifik utan det är någon/något jag vänder mig till när jag anser att jag behöver hjälp. Jag tror på någonting, att det finns något som skyddar mig och som har gett mig ett öde till mitt liv. Denna högre makt vet precis vad jag ska gå igenom i mitt liv och finns vid min sida hela tiden. Ta som för någon vecka sen tex när min mormor blev sjuk, då önskade jag att det inte fick bli något allvarligt av det hela och jag önskade att hon kunde bli bättre. Idag är hon bättre och det var inte så farligt som vi trodde från början. Hon är ju fortfarande sjuk och dålig men inte dödsjuk. Och vet vem, kanske mina böner hjälpte ;-)